I juni 2002 började Israel bygga en mur[1]. Det enda syftet med muren, som sades vara temporär, var enligt den israeliska regeringen att skapa säkerhet och att svara mot de självmordsbombare som tog sig in i Israel.[2] Representanter för den israeliska regeringen har senare medgivit att muren kan få politiska implikationer.[3] I december 2005 sade den dåvarande justitieministern Tzipi Livni att muren skulle utgöra Israels framtida gräns.[4] En överväldigande majoritet av muren, cirka 85%, byggs i strid med internationell rätt inne på det ockuperade Västbanken inklusive i och runt östra Jerusalem.[5] När muren är färdigbyggd kommer 9,5% av Västbanken att ligga på ”Israels” sida om muren, inklusive hela östra Jerusalem.[6] Som djupast sträcker sig muren 22 kilometer in på det ockuperade palestinska området.[7] I juli 2009 var 58% av muren färdigbyggd och 10% under konstruktion.[8]

Muren och bosättningarna

Efter att byggandet inleddes har den israeliska regeringen medgivit att skyddet av israeliska bosättare och bosättningar är ytterligare ett syfte med muren.[9] När den står klar kommer muren att omringa 80 bosättningar samt omkring 80% av alla bosättare och fysiskt sammankoppla dem med Israel.[10] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, konstaterar att murens rutt är bestämd efter bosättningarna och bidrar till att göra bosättningarna permanenta.[11] Utan bosättningarna kunde muren följa den Gröna linjen[12] som är den de-facto internationellt erkända gränsen.[13]

Muren bryter mot internationell rätt

FN:s Generalförsamling krävde i september 2003 att Israel skulle stoppa allt murbygge på ockuperat område.[14] Några månader senare bad Generalförsamlingen den Internationella domstolen att komma med ett rådgivande yttrande angående israels murbygge på ockuperat område.[15] Ett halvår senare, i juli 2004, fastslog den internationella domstolen att det inte bara är Israels rätt utan också skyldighet att skydda sina medborgare, men att metoderna måste överensstämma med internationell rätt. Murbygget på ockuperat område strider enligt domstolen, tillsammans med systemet med de speciella passager och tillstånd som introducerats, mot israels åtaganden enligt den internationella rätten.[16] De sektioner av muren som löper inne på det av Israel ockuperade området utgör en grov inskränkning av ett antal olika rättigheter som alla palestinier som lever där har rätt till.[17] Domstolen krävde att Israel skulle avbryta konstruktionen av muren på ockuperat område, inklusive i östra Jerusalem, samt riva de delar som redan byggts. Israel skulle även reparera uppkomna skador samt kompensera för de skador på olivlundar, odlingar och annan egendom som var irreparabla.[18] Domstolen ålade alla medlemsländer att se till att Israel efterlever internationell rätt samt att inte erkänna den illegala situation som skapats på grund av muren.[19] FN:s Generalförsamling krävde efter en omröstning den 20 juli 2004 att Israel skulle agera i enlighet med den Internationella domstolens yttrande.

Murens konsekvenser

Uppförandet av muren inne på ockuperat område påverkar hundratusentals palestinier. Muren förvärrar fragmentiseringen av Västbanken genom att skapa icke-sammanhängande enklaver.[20] Tiotusentals palestinier har sett sina odlingar, växthus, betesmarker och brunnar isoleras på andra sidan muren.[21] Uppförandet av murens elektroniska stängsel, patrullvägar, diken och buffertzoner har förstört många träd, grödor och bevattningssystem.[22] OCHA menar att murens inverkan har varit särskilt allvarlig för den nomadiserade befolkningen.[23] I oktober 2003 deklarerade Israel allt område som ligger mellan muren och den Gröna linjen, det vill säga allt det ockuperade område som ligger på ”Israels” sida om muren, för stängt militärt område varpå ett system med speciella passager och tillstånd introducerades. Alla palestinier över tolv år, inklusive jordbrukare och markägare, måste ansöka om och erhålla besökstillstånd för att kunna ta sig in på området mellan muren och den Gröna linjen. Det gäller även personer som av andra anledningar vill besöka området, exempelvis för att hälsa på släktingar och vänner. Kraven för att kunna erhålla besökstillstånd har skärpts sedan 2003. Enligt en FN-ledd undersökning visade det sig att endast 20% av de palestinier som brukade arbeta inom jordbruket på området innan muren uppfördes hade erhållit tillstånd att göra det år 2007.[24]

Jordbruket kraftigt påverkat

De områden som påverkas av muren inkluderar några av Västbankens mest produktiva landområden och rikaste vattenkällor.[25] De jordbrukare och bönder som trots allt erhållit besökstillstånd kan nå sin jordbruksmark och sina brunnar via särskilda passager genom muren. Dessa vägspärrar öppnas och stängs på oregelbundna tider och kan stängas helt utan förvarning. Många vägspärrar är öppna korta perioder under morgon, eftermiddag och kväll. Personer med besökstillstånd är förbjudna att övernatta i området.[26] Andra passager är endast öppna under olivskörden. Detta system förhindrar plogning, sådd, bevattning och andra arbeten som är nödvändiga för en bra avkastning.[27] För att utnyttja tiden på sin mark på bästa sätt arbetar många på sommaren då solen står som högst på himlen, och köar i mörkret och kylan på vintern innan vägspärrarna öppnar.[28] Bevattning utförs lämpligast under kvällen då avdunstningen är mindre, något som endast de få personer som har tillstånd att stanna 24 timmar om dygnet på området kan göra.[29]

Palestinier fast på ”fel” sida

Omkring 10 000 palestinier lever i områden som ligger mellan muren och den Gröna linjen, det vill säga på ockuperat område på ”Israels” sida av muren.[30] Dessa människor är fysiskt avskärmade från övriga Västbanken. De flesta av dessa palestinier behöver ett permanent uppehållstillstånd från israeliska myndigheter för att få fortsätta leva i sina hem.[31] Personer med sådant tillstånd är dock förbjudna att åka in i Israel. För att kunna ta sig till sina arbeten, till skolor och hälsovårdsinrättningar måste palestinierna som lever på ”fel” sida muren ta sig igenom murens vägspärrar.[32] Flera av dessa håller stängt nattetid vilket får allvarliga konsekvenser om någon behöver akut hälsovård. Flera personer har enligt OCHA dött till följd av att vägspärrarna varit stängda under natten.[33] Höggravida kvinnor lämnar ibland området flera veckor innan barnet förväntas födas i syfte att säkerställa tillgång till hälsovård.[34] När muren står klar kommer 35000 palestinier leva i dessa områden mellan muren och den Gröna linjen, exklusive majoriteten av palestinierna som bor i östra Jerusalem.[35]

[1] Det råder delade meningar om vilken term som är mest korrekt att använda. Settler Watch väljer att använda termen ”mur” på grund av att den Internationella domstolen år 2004 slog fast att det är en ”mur”. FN:s kontor för humanitärt bistånd använder termen ”barriär” medan Israel hävdar att det är ett ”säkerhetsstängsel”. Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem använder termen ”separationsbarriär”.

[2] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007 s. 46

[3] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007 s. 46

[4] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007 s. 46

[5] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 4

[6] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 4

[7] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 10

[8] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 8

[9] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 12

[10] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 6

[11]FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007, s. 124

[12] Den Gröna linjen är en de-facto internationellt erkänd gräns baserad på stilleståndslinjen från 1949 som följde det arab-israeliska krig som utbröt 1948. Källa: Diakonia, Är muren laglig? Fakta och statistik, tillgänglig på http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=1156 Se även Wikipedia för mer information om den Gröna linjen: http://en.wikipedia.org/wiki/Green_Line_%28Israel%29

[13] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007, s. 124

[14] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 20

[15] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 20

[16] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 4

[17] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 20

[18] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 22

[19] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 4

[20] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 6

[21] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 20

[22] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 20

[23] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 20

[24] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 21

[25] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007 s. 48

[26] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007, s. 110

[27] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlments and Other Infrastructure in The West Bank, 2007, s. 110-111

[28] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 21

[29] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 18

[30] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, The Humanitarian Impact of the Barrier, 2008, s. 6

[31] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 16

[32] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 16

[33] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 16

[34] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 16

[35] FN:s kontor för humanitärt bistånd, OCHA, Five years after the International Court of Justice advisory opinion, 2009, s. 18