Den så kallade Mellanösternkvartetten, som består av USA, EU, Ryssland och FN och har som mål att få till stånd en israelisk-palestinsk fred, har sammanträtt i Moskva i veckan och fördömt Israels byggplaner på 1600 nya bostäder i östra Jerusalem. De krävde också ett stopp på expansionen av de israeliska bosättningarna.
Under helgen har det kommit rapporter som indikerar att Israel överväger att förändra sin policy i östra Jerusalem. USA:s utrikesminister Hillary Clinton hävdade bland annat att Israel är berett att genomföra en rad ”fötroendeskapande åtgärder” i syfte att få fart på fredsförhandlingarna. Haaretz rapporterar att Jerusalems kommun låtit ställa in ett möte som skulle hållits imorgon måndag angående byggnation av ytterligare nya bostäder i en israelisk bosättning i östra Jerusalem. Anledningen sägs vara att man vill undvika ytterligare spänningar under premiärminister Netanyahus besök i Washington kommande vecka där han bland annat ska träffa USA:s president Obama.
Netanyahu: Vår policy i östra Jerusalem har inte förändrats
Samtidigt har Netanyahu understrykt att Israel inte kommer att förändra sin politik i östra Jerusalem.
-Vår policiy för Jerusalem är densamma som alla israeliska regeringar haft under 42 års tid och har inte förändrats. För vår del är byggnationer i Jerusalem detsamma som byggnationer i Tel Aviv, sade han enligt Haaretz.
Östra Jerusalem ockuperades av Israel 1967. Det är därför olagligt enligt internationell rätt att bygga bostäder avsedda för israeler i denna del av staden. År 1980 stiftade det israeliska parlamentet en lag som slår fast att hela Jerusalem, inkluderande den östra delen, är Israels huvudstad. FN:s säkerhetsråd slog i resolution 478 från samma år fast att beslutet inte hade någon laga grund och utgör ett flagrant brott mot Genevekonventionen. Säkerhetsrådets resolution 465, också den från 1980, slår fast att de israeliska bosättningarna är en uppenbar kränkning av den internationella humanitära rätten och dessutom utgör ett hinder för att uppnå en allsidig, rättvis och ihållande fred i Mellanöstern.
Hur påverkar de israeiska bosättningarna situationen på Västbanken?
Nedan följer en sammanfattning av Settlerwatchs texter om hur israeliska bosättare och bosättningar påverkar situationen på Västbanken och utsikterna för fred. För källhänvisning, se ovan nämnda texter.
Den israeliska bosättarrörelsen har skapat två separata system av rättigheter och privilegier som främst gynnar israeliska medborgare på bekostnad av de över två miljoner palestinier som lever på Västbanken. Israeliska medborgare som lever i bosättningar på Västbanken lyder under israelisk civilrätt medan palestinier lyder under militärdomstolar. Tillsammans med de privilegier som ges israeler gällande rörelsefrihet utgör detta enligt FN-organet OCHA de mest uttalade elementen av vad de kallar den ”institutionaliserade diskrimineringen” på Västbanken.
Västbanken har på grund av de israeliska bosättningarna, för dem avsedda vägar och annan infrastruktur, blivit uppdelade i dussintals enklaver. Detta påverkar på ett fundamentalt vis palestiniers möjligheter att leva ett vanligt liv genom att försvåra handel, tillgång till arbeten, sjukhus, skolor, universitet med mera. Mer än 38% av Västbanken består idag av bosättningar, utposter, militära områden, israelisk infrastruktur, och andra områden som är helt otillgängliga alternativt mycket svårtillgängliga för palestinier. Bosättningarna länkas samman genom ett omfattande vägnät som möjliggör att israeler kan röra sig fritt mellan bosättningarna på Västbanken och Israel. Fragmenteringen är, enligt både Världsbanken och OCHA, en grundorsak till Västbankens försämrade ekonomi.
Det internationella samfundet är enigt om att de israeliska bosättningarna utgör ett stort hinder för en fredlig lösning på konflikten. EU hävdade exempelvis i februari 2009 att de israeliska bosättningarna är ett stort hinder för fred i Mellanöstern och att fortsatt aktivitet i bosättningarna ifrågasätter israels seriositet när det gäller landets engagemang för en tvåstatslösning.