Idag för ett år sedan tog Settlerwatch klivet ut i offentligheten. Den 12 augusti 2009, på 60 årsdagen av Genèvekonventionens ratificerande, lanserade vi vår hemsida där du idag hittar informationstexter som rör israeliska bosättningar och internationell rätt. Samma dag publicerade vi en debattartikel på SvD Brännpunkt där vi kritiserade Sveriges, EU:s och det internationella samfundets brist på agerande i förhållande till Israels bosättningspolitik. I debattartikeln skrev vi bland annat att följande:

Trots Israels uppenbara brott mot Genèvekonventionen, och trots att det internationella samfundet är enigt om att bosättningarna utgör ett stort hinder för en fredlig lösning på konflikten, förhåller sig omvärlden passiv. Mellan sina bosättarkritiska uttalanden har EU förhandlat fram fördelaktiga handelsavtal med Israel som inte på något sätt är kopplade till Israels åtaganden enligt den internationella rätten eller till framsteg i fredsprocessen.

Israels kolonisering av ockuperat territorium måste genast upphöra. Den kan inte längre tolereras. Sverige och EU måste agera aktivt och kraftfullt för att Israel ska börja efterleva internationell humanitär rätt. Vi anser det vara självklart att EU:s associationsavtal med Israel borde villkoras och att ingen uppgradering av avtalet kan ske innan Israel fryst all utvidgning av bosättningarna och landet börjat respektera internationell rätt.

EU:s nuvarande förhållningssätt urholkar förtroendet för Genèvekonventionen och förvandlar internationella lagar till urvattnade paragrafer.

Under det år som gått har vi kunnat konstatera att Israel fortsatt sin expansionistiska politik i östra Jerusalem och på Västbanken. Detta trots att Israel säger sig ha infört en ”frysning” av byggandet av nya bosättningar. Settlerwatch kommer att fortsätta vårt informations- och påverkansarbete i syfte att få såväl svenska som internationella politiker att ta stå upp för de regelsystem som näst intill alla världens stater har kommit överens om för att skydda människor och begränsa mänskligt lidande under väpnade konflikter.

I söndags ombad den israeliska staten landets högsta domstol att avslå en begäran om att staten ska genomdriva en demoleringsorder av utposten Amona som i strid med israelisk lag uppförts på privat palestinsk mark, rapporterar Jerusalem Post. Den israeliska staten har tidigare medgivit att byggnaderna uppförts på privat palestinsk mark. Men nu hänvisar den israeliska staten till den ”frysning” som skett av byggnationen i bosättningar på Västbanken.

- Vid denna tidunkt måste alla resurser för att upprätthålla lag och ordning användas till att förhindra att ny byggnation påbörjas, sade den israeliska statens juridiska ombud Hani Ofek. Demoleringen av utposten Amona är därför inte högt upp pålistan över prioriteringar, tillade Ofek.

Utposten Amona etablerades 1995 och bosättare har sedan dess fortsatt byggnationerna trots att utposten  officiellt utrymdes 2006. Sedan dess har nio nya byggnader uppförts och en grupp om åtta palestinier har med hjälp av den israeliska människorättsorganisationen Yesh Din begärt att Amona ska utrymmas, uppger Haaretz. Argumentet att ”frysningen” av bosättningarna leder till att staten inte kan implementera lagen på bosättarna i Amona kallade Yesh Dins advokat Michael Sfard för ”an insult to one’s intelligence”.

- Varje långsökt ursäkt, må den vara grundlös, löjlig och ologisk, är en bra ursäkt för den israeliska staten att tillåta stöld av palestinsk mark, sade Sfard i ett uttalande angående den israeliska statens uppmaning till högsta domstolen att avstå från att tvinga staten att genomdriva en demoleringsordern av Amona.

Idag, onsdag, kräver israels högsta domstol att den israeliska staten inom 90 dagar förklarar varför man inte evakuerat varenda utpost på Västbanken. Staten uppmanas också förklara varför högsta domstolen bör avstå från att utfärda ett bindande beslut om att Amona skal utrymmas.

Utposter är bosättningar som är olagliga enligt israelisk lag eftersom de saknar godkännande eller planering från den israeliska regeringen. Utöver de 149 bosättningar som godkänts av israels regeringar finns ytterligare cirka 100 så kallade utposter. De första utposterna började etableras 1995 efter att den israeliska regeringen till följd av internationell press i stort sett slutat bygga nya bosättningar. År 2005 publicerades en statlig utredning som fann att israeliska regeringsorgan och myndigheter spelat en betydande roll vid etablerandet av utposter, bland annat genom massivt ekonomiskt stöd. Mellan åren 2000-2004 investerade exempelvis Departementet för bebyggelse och konstruktion – trots vetskap om att det var olagligt – minst 71,8  miljoner shekels (cirka 150 miljoner kronor i dagens penningvärde) i utposterna. Alla israeliska bosättningar och utposter strider mot internationell rätt. För källor till detta stycke se här.

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem rapporterar att palestinska invånare från byn ‘Asira al-Qibliya och israeliska aktivister från Combatants for Peace och Rabbis for Human Rights blev beskjutna av israeliska bosättare när de protesterade mot att bosättare tagit palestinsk mark. ‘Asira al-Qibliya ligger i närheten av Nablus på norra Västbanken och händelsen inträffade den 26 februari.

Skottlossningen utbröt när palestinska ungdomar rev ner ett tält som bosättarna olagligt satt upp vid utposten. Israleisk militär skjöt då enligt B’Tselem tårgas och gummimantlade kulor mot palestinierna. En bosättare som stod i närheten öppnade eld mot demonstranterna med sin M-16. En israel som deltog i demonstration krävde att de israeliska soldaterna ingrep mot bosättarnas skjutande men så skedde inte. Du kan se B’Tselems filmklipp av händelsen här.

Utposter är bosättningar som är olagliga enligt israelisk lag eftersom de saknar godkännande eller planering från den israeliska regeringen. Utöver de 149 bosättningar som godkänts av israels regeringar finns ytterligare cirka 100 så kallade utposter. Enligt internationell humanitär rätt är alla bosättningar illegala. De första utposterna började etableras 1995 efter att den israeliska regeringen till följd av internationell press i stort sett slutat bygga nya bosättningar. År 2005 publicerades, på uppdrag av den dåvarande premiärministern Ariel Sharons kontor, en utredning ofta kallad Sassonrapporten som fann att israeliska regeringsorgan och myndigheter spelat en betydande roll vid etablerandet av utposter, bland annat genom massivt ekonomiskt stöd. Mellan åren 2000-2004 investerade exempelvis Departementet för bebyggelse och konstruktion – trots vetskap om att det var olagligt – minst 71,8  miljoner shekels (cirka 150 miljoner kronor i dagens penningvärde) i utposterna. Den egentliga summan var enligt Sassonrapporten dock sannolikt betydligt högre.

Du kan läsa mer om utposter och den israeliska statens inblandning vid etablerandet av dessa i vår sammanfattning av Sassonrapporten som du finner här. Källor till stycket ovan hittar du här.

Israeliska medier rapporterar idag att israeliska bosättare under gårdagen attackerade israelisk militär. Enligt Jerusalem Post lämnade bosättarna bosättningen Yitzhar för att ta sig till den palestinska byn Madama söder om Nablus och protestera mot den israeliska regeringens ”frysning” av utbyggnaden av de israeliska bosättningarna.

Haaretz rapporterar att israelisk militär beordrade bosättarna att utrymma området. De blev då attackerade med bland annat stenar. Tre ådrog sig lindriga skador. Bosättarvåld vid Yitzhar är inget ovanligt och invånarna har vid flera tillfällen attackerat palestinier. I december 2009 satte man exempelvis eld på en moské.

Israeliska bosättare som begår brott mot palestinier är ett stort problem på Västbanken. Du kan läsa mer om problemet i vår artikel om bosättarvåld. Israel har gång på gång anklagats för att inte fullgöra sina plikter och skydda den palestinska civilbefolkningen mot bosättarnas attacker. Attacker inträffar regelbundet och har blivit rutin i en del palestiniers vardag. FN-organet OCHA konstaterar att bosättarvåldet inte sker slumpartat – tvärt om är det ofta välplanerat, ideologiskt drivet och med målsättningen att uppnå herravälde över ett visst område. I en del fall har bosättarnas attacker varit så systematiska – och de israeliska myndigheternas svar så svagt – att palestinier känt sig tvungna att flytta. Bland våldshandlingarna nämns bland annat hur bosättare hetsat sina hundar mot kvinnor och barn, misshandel med olika tillhyggen, förgiftning av boskap samt nedbrända olivlundar. Som ockupationsmakt är Israel enligt den internationella humanitära rätten ansvarigt för att säkerställa allmän ordning och säkerhet. Det yttersta ansvaret för detta ligger på den israeliska armén som måste skydda de civila som lever under deras kontroll. Exempelvis anger den fjärde Genèvekonventionen i artikel 27 att civilbefolkningen som lever under ockupation ”shall be protected especially against all acts of violence or threats thereof and against insults and public curiosity.” Även israelisk lag är tydlig med att de israeliska soldaterna måste ingripa mot israeliska bosättare som begår brott. Soldaterna måste vidta varje nödvändig åtgärd för att förhindra skada på liv, person eller egendom. För källhänvisning till ovanstående stycke, se vår artikel bosättarvåld.

Haaretz rapporterar att den palestinska byn Mihmas fått omkring 300 olivträd uppryckta och förstörda under natten mellan den 12-13 april. Invånarna i byn anklagade bosättare från utposten Migron för händelsen och menade att det var tredje gången byns olivträd attackerats och förstörts. Förstörelsen såg enligt Haaretz ut att ha varit välplanerad måste ha krävt att flera personer samarbetat. Attacker mot Mihmas olivodlingar inträffade såväl 2008 som 2009 och trädens ägare menar att bosättarna gör allt de kan för att störa livet i byn. Den israeliska människorättsorganisationen Yesh Din menar att ytterst få attacker mot palestinsk egendom klaras upp.

I juni 2006 släpptes en lång rapport om bosättarnas våld av Yesh Din. Rapporten visar på en generell frånvaro av tillämpning av lagen gentemot bosättare som begår brott mot palestinier. Israeliska soldater som bevittnar brotten tenderar enligt Yesh Din att ignorera dem. Många gånger ingriper de inte alls och endast i enstaka fall arresterar militären de israeliska förövarna. Den israeliska polisens utredningar av bosättarnas brott visade sig dessutom vara mycket bristfällig. Du kan läsa mer om problemet med de israeliska bosättarnas våld här.

Mihmas vice borgmästare menar att attacken aldrig hade kunnat äga rum om byns invånare skyddades lika väl av den israeliska militären som bosättarna. FN-organet OCHA hävdar i en rapport från 2008 att den israeliska militären vidtar omfattande åtgärder för att skydda israeler som utsätts för attacker av palestinier. Så är dock sällan fallet då bosättare attackerar palestinier, enligt OCHA. Som ockupationsmakt är Israel enligt den internationella humanitära rätten ansvarigt för att säkerställa allmän ordning och säkerhet. Det yttersta ansvaret för detta ligger på den israeliska armén som måste skydda de civila som lever under deras kontroll. Enligt israelisk lag måste de israeliska soldaterna vidta varje nödvändig åtgärd för att förhindra skada på liv, person eller egendom.

Det har varit stort fokus på Israels bosättningar i det ockuperade östra Jerusalem den senaste tiden. Godkännandet av 1600 nya bostäder samt planerna på ytterligare 50000 bostäder i bosättningar har väckt starka känslor och lett till fördömanden från bland andra USA och FN. De israeliska bosättningarna strider mot internationell rätt.

En video som sammanställts av den israeliska organisationen The Israeli Committee Against House Demolitions, ICAHD, visar hur de israeliska bosättarna och den israeliska staten arbetar för att utöka de israeliska bosättningarna i östra Jerusalem. I klippet intervjuas Hagit Ofran från den israeliska fredsorganisationens Peace Now’s Settelment Watch Team vilka granskat de israeliska bosättningarna i 20 års tid.

Östra Jerusalem ockuperades av Israel 1967. Det är därför olagligt enligt internationell rätt att bygga bostäder avsedda för israeler i denna del av staden. År 1980 stiftade det israeliska parlamentet en lag som slår fast att hela Jerusalem, inkluderande den östra delen, är Israels huvudstad. FN:s säkerhetsråd slog i resolution 478 från samma år fast att beslutet inte hade någon laga grund och utgör ett flagrant brott mot Genevekonventionen. Säkerhetsrådets resolution 465, också den från 1980, slår fast att de israeliska bosättningarna är en uppenbar kränkning av den internationella humanitära rätten och dessutom utgör ett hinder för att uppnå en allsidig, rättvis och ihållande fred i Mellanöstern.

Härom dagen gav Jerusalems kommun slutgiltigt klartecken till ytterligare 20 bostäder i det ockuperade östra Jerusalem. Bostäderna kommer att byggas intill det omtalade Shepherd Hotel i området Sheikh Jarrah rapporterar Haaretz. FN:s generalsekreterare kallar beslutet oacceptabelt. Under 2009 kritiserade såväl USA som Storbritannien byggplanerna och krävde att Israel skulle låta avbryta dem. Den israeliska regeringen hävdar i ett uttalande att byggnadsloven utfärdades för flera månader sedan. Enligt den israeliska fredsorganisationen Peace Now innebär kommunens beslut att bosättarna kan börja konstruktionen när de vill, vilket kan få politiska konsekvenser och försvårar Israels möjligheter att leda fredsprocessen framåt.

-Vår policiy för Jerusalem är densamma som alla israeliska regeringar haft under 42 års tid och har inte förändrats, sa premiärminister Netanyahu inför sitt besök i USA tidigare i veckan.

Östra Jerusalem ockuperades av Israel 1967. Det är därför olagligt enligt internationell rätt att bygga bostäder avsedda för israeler i denna del av staden. År 1980 stiftade det israeliska parlamentet en lag som slår fast att hela Jerusalem, inkluderande den östra delen, är Israels huvudstad. FN:s säkerhetsråd slog i resolution 478 från samma år fast att beslutet inte hade någon laga grund och utgör ett flagrant brott mot Genevekonventionen. Säkerhetsrådets resolution 465, också den från 1980, slår fast att de israeliska bosättningarna är en uppenbar kränkning av den internationella humanitära rätten och dessutom utgör ett hinder för att uppnå en allsidig, rättvis och ihållande fred i Mellanöstern.

Den så kallade Mellanösternkvartetten, som består av USA, EU, Ryssland och FN och har som mål att få till stånd en israelisk-palestinsk fred, har sammanträtt i Moskva i veckan och fördömt Israels byggplaner på 1600 nya bostäder i östra Jerusalem. De krävde också ett stopp på expansionen av de israeliska bosättningarna.

Under helgen har det kommit rapporter som indikerar att Israel överväger att förändra sin policy i östra Jerusalem. USA:s utrikesminister Hillary Clinton hävdade bland annat att Israel är berett att genomföra en rad ”fötroendeskapande åtgärder” i syfte att få fart på fredsförhandlingarna. Haaretz rapporterar att Jerusalems kommun låtit ställa in ett möte som skulle hållits imorgon måndag angående byggnation av ytterligare nya bostäder i en israelisk bosättning i östra Jerusalem. Anledningen sägs vara att man vill undvika ytterligare spänningar under premiärminister Netanyahus besök i Washington kommande vecka där han bland annat ska träffa USA:s president Obama.

Netanyahu: Vår policy i östra Jerusalem har inte förändrats

Samtidigt har Netanyahu understrykt att Israel inte kommer att förändra sin politik i östra Jerusalem.

-Vår policiy för Jerusalem är densamma som alla israeliska regeringar haft under 42 års tid och har inte förändrats. För vår del är byggnationer i Jerusalem detsamma som byggnationer i Tel Aviv, sade han enligt Haaretz.

Östra Jerusalem ockuperades av Israel 1967. Det är därför olagligt enligt internationell rätt att bygga bostäder avsedda för israeler i denna del av staden. År 1980 stiftade det israeliska parlamentet en lag som slår fast att hela Jerusalem, inkluderande den östra delen, är Israels huvudstad. FN:s säkerhetsråd slog i resolution 478 från samma år fast att beslutet inte hade någon laga grund och utgör ett flagrant brott mot Genevekonventionen. Säkerhetsrådets resolution 465, också den från 1980, slår fast att de israeliska bosättningarna är en uppenbar kränkning av den internationella humanitära rätten och dessutom utgör ett hinder för att uppnå en allsidig, rättvis och ihållande fred i Mellanöstern.

Hur påverkar de israeiska bosättningarna situationen på Västbanken?

Nedan följer en sammanfattning av Settlerwatchs texter om hur israeliska bosättare och bosättningar påverkar situationen på Västbanken och utsikterna för fred. För källhänvisning, se ovan nämnda texter.

Den israeliska bosättarrörelsen har skapat två separata system av rättigheter och privilegier som främst gynnar israeliska medborgare på bekostnad av de över två miljoner palestinier som lever på Västbanken. Israeliska medborgare som lever i bosättningar på Västbanken lyder under israelisk civilrätt medan palestinier lyder under militärdomstolar. Tillsammans med de privilegier som ges israeler gällande rörelsefrihet utgör detta enligt FN-organet OCHA de mest uttalade elementen av vad  de kallar den ”institutionaliserade diskrimineringen” på Västbanken.

Västbanken har på grund av de israeliska bosättningarna, för dem avsedda vägar och annan infrastruktur, blivit uppdelade i dussintals enklaver. Detta påverkar på ett fundamentalt vis palestiniers möjligheter att leva ett vanligt liv genom att försvåra handel, tillgång till arbeten, sjukhus, skolor, universitet med mera. Mer än 38% av Västbanken består idag av bosättningar, utposter, militära områden, israelisk infrastruktur, och andra områden som är helt otillgängliga alternativt mycket svårtillgängliga för palestinier. Bosättningarna länkas samman genom ett omfattande vägnät som möjliggör att israeler kan röra sig fritt mellan bosättningarna på Västbanken och Israel. Fragmenteringen är, enligt både Världsbanken och OCHA, en grundorsak till Västbankens försämrade ekonomi.

Det internationella samfundet är enigt om att de israeliska bosättningarna utgör ett stort hinder för en fredlig lösning på konflikten. EU hävdade exempelvis i februari 2009 att de israeliska bosättningarna är ett stort hinder för fred i Mellanöstern och att fortsatt aktivitet i bosättningarna ifrågasätter israels seriositet när det gäller landets engagemang för en tvåstatslösning.

Israels besked de senaste dagarna att man ämnar bygga 112 nya bostäder i bosättningen Beitar Illit på Västbanken samt 1600 nya bostäder i den ultra-ortodoxa bosättningen Ramar Shlomo i östra Jerusalem har väckt stor uppmärksamhet. Särskilt byggnationsplanerna i östra Jerusalem vilka har fördömts av bland andra FN och USA. Palestinierna krävde på morgonen idag att Israel upphäver beslutet att bygga de 1600 bostäderna i Jerusalem för att de indirekta fredssamtalen ska kunna komma till stånd. De israeliska bosättningarna är illegala enligt internationell rätt.

Samtidigt avslöjar nu den israeliska tidningen Haaretz  att det finns planer på 50000 nya bostäder i bosättningar i östra Jerusalem. 20000 av lägenheterna befinner sig långt fram i planeringsprocessen. Även DN och SR har uppmärksammat nyheten. Israeliska tjänstemän bekräftar att den israeliska byggnationen i Jerusalem de närmaste decennierna kommer att domineras av konstruktion i det ockuperade östra Jerusalem. De flesta av bostäderna ska byggas i redan existerande bosättningar och en mindre del i arabiska områden.

Planer på utbyggnad av de israeliska bosättningarna existerar inte bara gällande östra Jerusalem. Den israeliska fredsorganisationen Peace Now rapporterade i mars 2009 att Israel planerar att bygga drygt 63000 nya bostäder i bosättningar runt om på Västbanken, varav 5700 i östra Jerusalem. Uppgifterna kom från en officiell regeringshemsida. Tusentals bostäder i bosättningar planerades under 1980- och 90-talet och kan börja byggas utan något särskilt godkännande från den israeliska regeringen. Peace Now hävdar i sin rapport att det finns ännu fler planer på nya bostäder i bosättningar på Västbanken, utöver de 63000 de funnit planer på.

Sedan november 2009 har Israel infört en ”frysning” av bosättningarna. Denna ”frysning” gäller dock inte i det ockuperade Östra Jerusalem där utvidgningen av bosättningarna som bekant fortsatt. ”Frysningen” gäller inte heller de omkring 3000 bostäder i bosättningar runt om på Västbanken där byggandet redan hade börjat. De 112 bostäderna i Beitar Illit utgör ett undantag från ”frysningen”. Peace Now har gjort en bra sammanställning av vad den israeliska ”frysningen” av bosättningarna innebär som du hittar här.

Idag lever omkring 500 000 israeliska bosättare i 149 bosättningar runt om på Västbanken och i östra Jerusalem.

Vad har hänt de senaste dagarna?

Söndag, 7 mars: Palestinska ledare accepterar det amerikanska initiativet om indirekta fredssamtal med Israel under USA:s ledning. Inga fredssamtal har hållits sedan Gaza-kriget bröt ut i december 2008.

Måndag, 8 mars: USA:s vice president Joe Biden anländer till Jerusalem. Några timmar senare meddelar den israeliska regeringen att man, i strid med internationell rätt, godkänner konstruktionen av 112 nya bostäder i bosättningen Beitar Illit på Västbanken. Beslutet utgör ett undantag från den ”frysning” av bosättningarna som Israel efter stark internationell press fattade beslut om i november 2009.

Tisdag, 9 mars: Israel godkänner en plan att bygga 1600 nya bostäder i det ockuperade östra Jerusalem. Beslutet  strider mot internationell rätt och fördöms av bland annat FN och USA.

Torsdag, 11 mars: Palestinierna avvisar fredssamtal med hänvisning till de 1600 nya bostäder som Israel planerar i en bosättning i östra Jerusalem och kräver att beslutet upphävs för att förhandlingar ska kunna inledas. Senare samma dag avslöjar den tidningen Haaretz israeliska planer på 50000 nya bostäder i det ockuperade östra Jerusalem.

Endast två dagar efter att palestinska ledare accepterat det amerikanska initiativet om indirekta fredssamtal med Israel under USA:s ledning meddelade den israeliska inrikesdepartementet att man låtit godkänna en plan att konstruera 1600 nya bostäder i det ockuperade östra Jerusalem. De 1600 bostäderna i den ultra-ortodoxa bosättningen Ramat Shlomo utgör enligt tidningen Haaretz ett av de största byggnadsprojekten som Israel lanserat i Jerusalem på flera år. Det täcker 58 hektar mark och inkluderar bland annat en ny väg till bosättningen, offentliga byggnader och en park.

De israeliska bosättningarna är illegala enligt internationell rätt och såväl USA som FN har riktat skarp kritik mot de nya bostäderna. Den amerikanske vicepresidenten Joe Biden är enligt Haaretz på plats i Jerusalem för att kick-starta fredssamtalen. Biden fördömde det israeliska beslutet och menade att det undergräver det förtroende som behövs för fredssamtalen. FN:s Generalsekreterare Ban Ki-Moon fördömde också han den israeliska planen, som strider mot folkrätten, och betonade enligt DN att ”bosättaraktiviteterna står i strid mot Israels förpliktelser enligt färdplanen för fred och underminerar varje steg mot en varaktig fred”.

- Det är tydligt att den israeliska regeringen varken vill ha förhandlingar eller fred, sade en talesperson för den palestinske presidenten Mahmoud Abbas i ett uttalande på tisdagen. Under onsdagen höll Arabförbundet ett extrainkallat möte. På torsdagsmorgonen den 11 mars meddelade palestiniernas chefsförhandlare Saeb Erekat att de indirekta fredssamtalen med Israel lagts på is till följd av de nya byggnadsplanerna i östra Jerusalem.

- Vi vill höra från USA:s sändebud George Mitchell att Israel har upphäver beslutet att bygga bostäder innan vi inleder några förhandlingar, sa Erekat enligt Haaretz.

På måndagen, dagen innan beskedet om planerna på 1600 nya bostäder i östra Jerusalem, godkände den israeliska regeringen konstruktionen av 112 nya bostäder i bosättningen Beitar Illit. Den israeliska regeringen lät i november 2009, efter stark internationell press, införa en ”frysning” av bosättningarna på Västbanken. Denna ”frysning” gäller dock inte i det ockuperade östra Jerusalem där utvidgningen av bosättningarna fortsatt. ”Frysningen” gäller inte heller de omkring 3000 bostäder i bosättningar runt om på Västbanken där byggandet redan hade börjat. Konstruktionen i Beitar Illit som ligger på Västbanken en mil söder om Jerusalem utgör enligt den israeliska regeringen ett undantag från ”frysningen”. Den israeliska fredsorganisationen Peace Now har gjort en bra sammanställning av vad den israeliska ”frysningen” av bosättningarna innebär som du hittar här.

Idag lever omkring 500 000 israeliska bosättare i 149 bosättningar runt om på Västbanken och i östra Jerusalem.

Vad har hänt de senaste dagarna?

Söndag, 7 mars: Palestinska ledare accepterar det amerikanska initiativet om indirekta fredssamtal med Israel under USA:s ledning. Inga fredssamtal har hållits sedan Gaza-kriget bröt ut i december 2008.

Måndag, 8 mars: USA:s vice president Joe Biden anländer till Jerusalem. Några timmar senare meddelar den israeliska regeringen att man, i strid med internationell rätt, godkänner konstruktionen av 112 nya bostäder i bosättningen Beitar Illit på Västbanken. Beslutet utgör ett undantag från den ”frysning” av bosättningarna som Israel efter stark internationell press fattade beslut om i november 2009.

Tisdag, 9 mars: Israel godkänner en plan att bygga 1600 nya bostäder i det ockuperade östra Jerusalem. Beslutet  strider mot internationell rätt och fördöms av bland annat FN och USA.

Torsdag, 11 mars: Palestinierna avvisar fredssamtal med hänvisning till de 1600 nya bostäder som Israel planerar i en bosättning i östra Jerusalem och kräver att beslutet upphävs för att förhandlingar ska kunna inledas.