I söndags ombad den israeliska staten landets högsta domstol att avslå en begäran om att staten ska genomdriva en demoleringsorder av utposten Amona som i strid med israelisk lag uppförts på privat palestinsk mark, rapporterar Jerusalem Post. Den israeliska staten har tidigare medgivit att byggnaderna uppförts på privat palestinsk mark. Men nu hänvisar den israeliska staten till den ”frysning” som skett av byggnationen i bosättningar på Västbanken.

- Vid denna tidunkt måste alla resurser för att upprätthålla lag och ordning användas till att förhindra att ny byggnation påbörjas, sade den israeliska statens juridiska ombud Hani Ofek. Demoleringen av utposten Amona är därför inte högt upp pålistan över prioriteringar, tillade Ofek.

Utposten Amona etablerades 1995 och bosättare har sedan dess fortsatt byggnationerna trots att utposten  officiellt utrymdes 2006. Sedan dess har nio nya byggnader uppförts och en grupp om åtta palestinier har med hjälp av den israeliska människorättsorganisationen Yesh Din begärt att Amona ska utrymmas, uppger Haaretz. Argumentet att ”frysningen” av bosättningarna leder till att staten inte kan implementera lagen på bosättarna i Amona kallade Yesh Dins advokat Michael Sfard för ”an insult to one’s intelligence”.

- Varje långsökt ursäkt, må den vara grundlös, löjlig och ologisk, är en bra ursäkt för den israeliska staten att tillåta stöld av palestinsk mark, sade Sfard i ett uttalande angående den israeliska statens uppmaning till högsta domstolen att avstå från att tvinga staten att genomdriva en demoleringsordern av Amona.

Idag, onsdag, kräver israels högsta domstol att den israeliska staten inom 90 dagar förklarar varför man inte evakuerat varenda utpost på Västbanken. Staten uppmanas också förklara varför högsta domstolen bör avstå från att utfärda ett bindande beslut om att Amona skal utrymmas.

Utposter är bosättningar som är olagliga enligt israelisk lag eftersom de saknar godkännande eller planering från den israeliska regeringen. Utöver de 149 bosättningar som godkänts av israels regeringar finns ytterligare cirka 100 så kallade utposter. De första utposterna började etableras 1995 efter att den israeliska regeringen till följd av internationell press i stort sett slutat bygga nya bosättningar. År 2005 publicerades en statlig utredning som fann att israeliska regeringsorgan och myndigheter spelat en betydande roll vid etablerandet av utposter, bland annat genom massivt ekonomiskt stöd. Mellan åren 2000-2004 investerade exempelvis Departementet för bebyggelse och konstruktion – trots vetskap om att det var olagligt – minst 71,8  miljoner shekels (cirka 150 miljoner kronor i dagens penningvärde) i utposterna. Alla israeliska bosättningar och utposter strider mot internationell rätt. För källor till detta stycke se här.

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem rapporterar att palestinska invånare från byn ‘Asira al-Qibliya och israeliska aktivister från Combatants for Peace och Rabbis for Human Rights blev beskjutna av israeliska bosättare när de protesterade mot att bosättare tagit palestinsk mark. ‘Asira al-Qibliya ligger i närheten av Nablus på norra Västbanken och händelsen inträffade den 26 februari.

Skottlossningen utbröt när palestinska ungdomar rev ner ett tält som bosättarna olagligt satt upp vid utposten. Israleisk militär skjöt då enligt B’Tselem tårgas och gummimantlade kulor mot palestinierna. En bosättare som stod i närheten öppnade eld mot demonstranterna med sin M-16. En israel som deltog i demonstration krävde att de israeliska soldaterna ingrep mot bosättarnas skjutande men så skedde inte. Du kan se B’Tselems filmklipp av händelsen här.

Utposter är bosättningar som är olagliga enligt israelisk lag eftersom de saknar godkännande eller planering från den israeliska regeringen. Utöver de 149 bosättningar som godkänts av israels regeringar finns ytterligare cirka 100 så kallade utposter. Enligt internationell humanitär rätt är alla bosättningar illegala. De första utposterna började etableras 1995 efter att den israeliska regeringen till följd av internationell press i stort sett slutat bygga nya bosättningar. År 2005 publicerades, på uppdrag av den dåvarande premiärministern Ariel Sharons kontor, en utredning ofta kallad Sassonrapporten som fann att israeliska regeringsorgan och myndigheter spelat en betydande roll vid etablerandet av utposter, bland annat genom massivt ekonomiskt stöd. Mellan åren 2000-2004 investerade exempelvis Departementet för bebyggelse och konstruktion – trots vetskap om att det var olagligt – minst 71,8  miljoner shekels (cirka 150 miljoner kronor i dagens penningvärde) i utposterna. Den egentliga summan var enligt Sassonrapporten dock sannolikt betydligt högre.

Du kan läsa mer om utposter och den israeliska statens inblandning vid etablerandet av dessa i vår sammanfattning av Sassonrapporten som du finner här. Källor till stycket ovan hittar du här.